Kategoriarkiv: Tänkvärt

SVT-expert exemplifierar det sjuka i främlingsfientlighet

Resumé publicerade idag en artikel om SVT:s tennisexpert Janne Gunnarsson som på sin Facebook-sida skrivit följande apropå att regeringen inte vill investera i stora internationella idrottsmästerskap: ”Pengarna räcker inte när vi ska ge 27 000 nyinflyttade somalier socialbidrag !!! Puh.”

För mig är det helt vansinne hur man kan skriva en sådan status som tennisexperten gjorde. Ändå är jag säker på att många nickar instämmande.

Hur kan man inte åtminstone tänka tanken att kanske är det bättre att lägga de pengarna på att människor som har tvingats fly sitt land ska få ett drägligt liv? Det känns väl bättre än att vi ska få njuta av ett fotbollsmästerskap på svensk mark?

Egentligen gillar jag inte att reducera invandring till enbart humanitär hjälp då jag är övertygad om att invandring och mångkultur bidrar till ett bättre Sverige på lång sikt även för oss ”etniska svenskar”. Men man kan inte annat än fundera över hur människor som tennisexperten resonerar. Att värdera ett stort svenskt mästerskap framför andra människors liv på ett så svepande och enkelt sätt är för mig skrämmande.

Janne Gunnarsson kanske är expert på tennis men han är knappast expert i medmänsklighet.

Sveriges kvava klimat – om den minskande förståelsen för invandring

Det är kvavt. Ingen sol men likväl varmt. Mina fönster står på vid gavel och trafikens dånande ljud tränger sig in i lägenheten. Antingen otrevligt trafikljud eller hög temperatur. Ett olidligt problem. Mitt största problem.

Jag har läst i tidningar, sett på TV och hört på radion att det finns människor med större problem. Men alla människor måste ha sina egna. En kollektiv massa är sällan konkreta och är svåra att visa empati inför. Jag dövar mitt samvete genom att skänka en slant till välgörande ändamål då och då innan jag återgår till att fortsätta svära mig arg över min lägenhets höga temperatur.

Men ibland blir andras svårigheter mer påträngande . Nyligen fick jag höra berättelsen om en kvinna som har haft det otänkbart och obeskrivligt svårt i livet. Jag har inte träffat henne själv men delar av min familj har gjort det. Det räcker. Det räcker för att göra kvinnan och hennes problem konkreta. Tillräckligt konkreta för att jag ska känna en genuin medkänsla.

Inte den sortens medkänsla jag får när jag tittar på faddergalan, utan en riktig medkänsla.

Sveriges klimat är kvavt. Inte bara utanför mitt fönster utan i hela Sverige. En kvävande och växande oförståelse för andra länders människors lidande.

Livet levs inte på en väldoftande äng, lutandes mot den typiskt nerslitna svenska gärdsgården med ett strå i munnen. Vi har också våra problem. Men de är så små i jämförelse att vi har svårt att identifiera oss med människor som blir systematiskt våldtagna, misshandlade eller förföljda i andra länder.

I förra riksdagsvalet röstades Sverigedemokraterna in med god marginal. Jag vill tro att det främst beror på okunskap. Att de som röstade på SD inte är tillräckligt insatta för att veta att invandring bidrar till ett lands utveckling på längre sikt. Jag vill tro att de väljarna inte riktigt har förstått att om man skulle placera alla ”svenska” arbetslösa och lågutbildade människor på samma ort hade kriminaliteten ökat även där.

Men framförallt vill jag tro att om de väljarna skulle möta en kvinna som har gått igenom otänkbara hemskheter och om hon skickas tillbaka skickas till döden skulle de väljarna tänka om.

Jag vill tro det för jag vill tro att det kvava klimatet i Sverige i första hand inte beror på en dalande medmänsklighet utan för att människor har svårt att identifiera sig med så stora problem när våra egna blir mindre och mindre.